onsdag 24 augusti 2016

Benalmadena - Almerimar, 2016-08-20 - 24

Centrum Almerimar
Ständigt sol, ständigt över 30 grader dagtid, på natten sjunker temperaturen sakta och på morgonsidan är temperaturen ca 25 grader. Vinden blåser hårt från ost - nordost, alltså rätt emot den kurs jag skall ta mot Cartagena, dit det är 115 nm. Jag vill inte kryssa så långt i den här vinden, därför avvaktar jag, troligen till början av nästa vecka. I den här värmen är det skönt att det blåser.

Centrum Almerimar
Som ni säkert listat ut befinner jag mig i Almerimar, inte långt från den större staden Almeria. Det blev en långsegling (84 nm) hit med fina slör- och halvvindar och mycket varmt. Jag tog av för mycket kläder och blev ganska bränd. Costa del Sol övergick en bit öster om Malaga till att bli växthuskusten. Kusten är brant och otillgänglig och saknar badstränder, så det har blivit växthus istället.

Marinans kontor, incheckning, Almerimar
Almerimar är en stad, som har byggts huvudsakligen för turister (både land- och sjöburna) och under en kort tidsperiod, gissningsvis någon gång i perioden 1980 - 2000. För att vara en i stort sett nybyggd stad ser den ganska trevlig ut. Utanför staden börjar växthusområdena och i bakgrunden syns höga, karga berg. I ytterkanterna av staden finns många villa- och radhusområden, de flesta med gallerförsedda fönster och murar.  En del områden är s k gated communities, d v s inga obehöriga kommer in i området. Den största delen av turisterna bor dock i lägenheter. Det finns eleganta hotell, som är inriktade på golfspelare. Golfbanan har vackra planteringar, gröna gräsmattor och vajande palmer. Grinden var öppen så jag cyklade in och tog en tur längs ena sidan, tog av mig skorna och njöt av att gå barfota i gräset, nästan som hemma. Det dröjde inte länge innan en dam i en liten elbil dök upp och förklarade att här fick man varken cykla eller promenera. Synd! Badstranden består av grådaskig sand, grus och singel, inte de kritvita, finkorniga stränder jag sett tidigare.
Almerimar

Marinan är mycket stor och populär bland övervintrare. Det är billigt och här finns all upptänklig service för båtägare. Jag ligger i den del av staden som kan betraktas som centrum. Det är inget stojande nattliv. Det är även lugnt dagtid och trafiken är väldigt beskedlig.
Jag saknar dock gamla stadsdelar med trånga gränder och ruiner från tidigare årtusenden, alltså den charm, som äldre städer har.

Det är svårt med några tyngre aktiviteter på dagtid med tanke på värmen. En timme på morgonen är det någorlunda ljust utan att solen lyser (den går upp 07:40) och många är då ute och promenerar och springer. Kvällarna är också sköna. Solen går ner strax före 21.

En av Almerimars boulevarder
Mitt solkapell går inte att använda när det blåser hårt och jag är tvungen att beställa en s k bimini.
Kapellmakaren och rörtillverkaren har varit ombord och mätt. Sömmarna i min sprayhood har börjat släppa, så den skall också lagas. Så har vi problemet med ankarwinschen. Den kommer jag troligen att skicka till Sverige. Reparatören justerar det, som har blivit fel, skickar tillbaka den och återbetalar några tusen kr. Först måste jag dock få klarhet i vad, som får den att rosta. Under tiden den är på resa får jag ankra manuellt.

fredag 19 augusti 2016

Barbate - Estepona - Benalmadena, 2016-08-16 - 20

Gibraltarklippan
Det var skönt att lämna Barbate. Förutom att staden var väldigt skräpig och det inte fanns tillstymmelse till sopsortering, verkade gästhamnen vara en samlingsplats för tonårigar och familjer med skrikiga barn, som tyckte det var väldigt roligt att kasta ner skräp på bryggorna och i vattnet.

Costa del Sol
Vindprognosen visade på svaga vindar när jag gav mig iväg mot Gibraltarsundet, men precis som vid seglingen från Cadiz till Barbate, tilltog vinden vinden snabbt på eftermiddagen och var snart uppe i över 10 m/s rätt emot när jag närmade mig sundet. Jag hade startat vid 12-tiden för att få medström förbi Gibraltar. Det blev inte så mycket av den varan, men det blev i vart fall ingen motström. Att kryssa var inte att tänka på om jag skulle undvika både motström och motvind, således motorgång. Vid 17-tiden passerade jag den höga Gibraltarklippan med aporna och på andra sidan sundet skymtade Marockos höga berg i diset. Det finns några gästhamnar i Gibraltar, men det såg inte så inbjudande ut med alla stora lastfartyg och snabbfärjor och dessutom har jag varit där landvägen, så jag fortsatte. När jag kom in i Medelhavet avtog vinden och vågorna och det blå vattnet var mycket inbjudande. Det blev en simtur efter båten i 23-gradigt vatten. Precis när solen gick ner var jag framme i Estepano. I Medelhavet förtöjer man med aktern inåt. Varje förtöjning kräver tre personer, två ombord och en, som tar emot på kajen. Systemet är urkorkat. Två tampar i aktern krävs och så måste man in och hämta den lina, som skall sitta i fören och som ligger fäst på botten en bit ut. Då driver fören ofelbart iväg och krockar med båten bredvid. Finns det ingen båt där blir det problem. Då driver man istället in mot kajen. Bogpropeller är bra att ha. Det har jag inte. Två personer från marinan hjälpte mig att förtöja. Det gick väl så där, några repor, men inga större skador. Hamnavgiften i Estepano var ca 320 kr, inte direkt någon chock, som jag befarat, Redan nästa morgon gick jag vidare.

Nu befinner jag mig i Benalmadena, granne med Torremolinos och inte långt från Malaga. Palmerna rasslar i en park bakom båten, jag ligger med aktern in, solen skiner och det är vanvettigt varmt, ca 35 grader. Igår åt jag stekt bläckfisk på restaurang, vad annars? Även i den här hamnen fick jag hjälp av två personer vid förtöjningen. När jag skall ta mig iland från aktern vid lågvatten (0,5 m skillnad låg och hög) måste jag ropa på någon förbipasserande. I övrigt är allt bra, förutom ankarwinschen, som inte fungerar och som jag skulle behöva när jag kommer till Balearerna. Kommunikation med tillverkaren pågår. Hela dagen idag har jag ägnat åt att söka krypströmmar, som kan ha orsakat korrosion på ankarwinschen.
Både cykel och Mustangen nära båten

Hela kusten, som jag har sett hittills är ett enda stort tivoli, 100 % exploaterat, och fullt med lekande, köpsugna, hungriga och törstiga sol- och badturister. Nära kusten verkar det inte finnas någon annan verksamhet än turism och det, som behövs för att turisterna skall överleva, dvs hotell, restauranger, kaféer, barer, glasskiosker, solkräm och klädbutiker. Bakom kusten tornar en karg bergskedja upp sig.
Kanske låter jag lite grinig. Det beror nog på att det har varit slitsamt i värmen att hitta krypströmmar. Resultatet blev att det fanns låga avtagande spänningar på kontakterna på ankarwinschens styrenhet, trots att den var helt bortkopplad från batterierna. Kondensatorer föreslog jag och nu skall nya experter inkallas hos tillverkaren. Fortsättning följer.

Jag har cyklat runt bland turisterna och igår skulle jag cykla till Carrefour och handla, men när jag kom uppför backen, visade temperaturskyltarna 36 grader. Då valde jag en Lidlbutik, som jag precis passerat. Då förstår ni att det var varmt. På Lidl fanns wienerkorv och köttfärs och mjölk för 9 kr/l. Butiken nära marinan tog 29 kr/l för mjölk, som det stod Arla på.

söndag 14 augusti 2016

Inblåst i Barbate, 2016-08-09 - 16



Jag syns inte på MarineTraffic eftersom det inte finns några mottagarstationer i närheten, som kan ta emot min position.

Idag 14 juli är det sjätte dagen i Barbate, en stad mitt emellan Cadiz och Gibraltar. Det har blåst ihållande, som mest 21 m/s i byarna, idag som mest 14 m/s. De här uppgifterna avser alltså vinden inne i marinan. På natten avtar vinden.
Så här skriver SMHI: Vid tillfällen med liten molnighet så blåser det mer på dagen än på natten. Det är solen som är orsak till detta. När solen värmer upp markytan, värmer denna i sin tur upp de lägsta luftlagren.
Eftersom varm luft är lättare än kall luft, leder detta till att luften blir mer lättrörlig, vilket visar sig i att marknära luft börjar stiga uppåt och i att vindhastigheten och byigheten ökar. Under natten avkyls markytan genom värmestrålning ut mot världsrymden, och därmed avkyls också de lägre luftlagren (nära marken där vi mäter), med ökande stabilitet och lägre vindhastighet som följd.
Bortsett från vinden är det varmt, soligt och klarblå himmel. Termometern inne i båten visar dagtid 30-32 grader, på natten något svalare. Inte förrän måndag-onsdag väntas vinden avta.

Marinan ligger i ett stort inhägnat område med en mycket stor fiskhamn. Många platser är lediga, både i gästhamnsdelen och i den del där Barbates invånare har sina platser. Enda anledningen till att det kommer in besökande båtar är den ihållande hårda ostliga vinden i Gibraltarsundet.
Det är 2 km in till Barbates centrum. Med motvind och sand, som blåser in i munnen och ögonen kan det bli lite segt att cykla. Sanden knastrar mellan tänderna och är svår att spotta ut. På tillbakavägen går det desto lättare, alltså att cykla. Spanjorerna verkar vara flitiga motionärer. Både här och på andra ställen i Spanien möter jag ständigt gående, springande och cyklande motionärer. De senaste fyra dagarna har jag själv varit ute och sprungit, några dagar längs med stranden utanför Barbate och i "skogen". Det är väldigt sandigt och därmed svårsprunget i terrängen. Just här saknar jag den svenska naturen.

Viktiga näringar i Barbate är fiske, speciellt tonfisk, och badturism. Fisket har en historia, som går tillbaka till Romartiden. Staden har cirka 25000 invånare. Turisterna kommer från Spanien. Utländska turister är ovanliga. Inne i staden finns en lång strand med mycket fin, vit sand. Den blåser med den hårda vinden och samlas i högar på vägarna och strandpromenaden. Varje morgon samlas ett gäng, troligen sommarjobbande skolungdomar, med skottkärror, spadar och sopsäckar för att flytta tillbaka sanden till stranden och för att plocka skräp. Både stranden och Barbates centrum hålls hyggligt prydliga, men i ytterkanterna och på vägarna in mot Barbate ser det förfärligt ut med kringflygande småskräp och även större skräp, exvis delar av TV-apparater. Något liknande har jag inte sett under hela seglingen. Särskilt illa är nedskräpningen i en kuststad eftersom skräpet förr eller senare hamnar i havet.

måndag 8 augusti 2016

Inblåst i Cadiz, 2016-08-06 - 08

Nu har jag legat här i Cadiz i 5 dagar. Det är dags att segla vidare, men det blåser för hårt. Här inne i marinan är det bra sjölä, men det har i flera dagar oavbrutet blåst 12 - 17 m/s från öster. Vinden för med sig ett fint damm, som lägger sig överallt. Troligen kommer dammet inte från Sahara utan från stora sandhögar på andra sidan sundet, Den brittiska vädertjänsten Met Office skriver så här idag för området Trafalgar, där jag befinner mig: Gale warning - Issued: 0938 UTC on Monday 8 August 2016, Easterly severe gale force 9 continuing. Force 9 betyder 21 - 24 m/s, allts hård kuling, strax under storm. Med tanke på värmen, ca 32 grader, är det skönt att det fläktar.

Saluhallen i Cadiz
Det är väldigt lugnt i och runt marinan, d v s inga musikfestivaler, fyrverkerier och inga turister. Det är, som jag tidigare skrivit, väldigt få besöksbåtar. I det här vädret anländer inga nya båtar och inga lämnar marinan. En båt försökte gå söderut, men vände och kom tillbaka.
Det mest dramatiska, som har hänt är att jag blev biten av en hund. Jag gick fram till en fastbunden, skällande hund och lät hen lukta på min hand. Därmed trodde jag att hen förnöjt skulle tystna. Icke så. Hen fortsatte att skälla. Då blev jag arg och sa till hen att hålla käften. Det skulle jag inte ha gjort. Hunden bet mig i handen. Eftersom jag tyckte att det var jag, som klantat mig, kontaktade jag inte ägaren. Istället gick jag till båten, desinficerade, lade på ett bandage, läste på Internet och kontaktade min tidigare seglarkamrat, doktor Wennström, som rekommenderade läkarbesök och troligen antibiotikabehandling.
Besöket på en privatklinik kostade 130 €. Det är inte mycket att klaga på med tanke på all den personal, som krävdes under besöket. Först en receptionist, som inte kunde ett ord engelska. Det kunde ingen annan heller. Således inkallades en medicinsk översättare, som assistans vid först läkarbesöket och sedan vid besök hos sköterska och slutligen vid betalning. Jag fick lite skäll av doktorn för att jag inte kontaktat hundägaren och bett om hundens vaccinationshandlingar. Nu vet jag det till nästa gång. Reseförsäkringens självrisk är 1500 kr, så jag slapp göra någon skadeanmälan.

Imorgon skall vinden avta och jag planerar att ge mig av och ta mig igenom Gibraltarsundet. Eventuellt stannar jag i en hamn halvvägs till Gibraltar. Det är ett väderfönster, som är öppet tisdag-onsdag och stängs igen på torsdag, när det återigen börjar blåsa hårt och något slut syns inte. På andra sidan Gibraltar blåser det inte alls, åtminstone inte nära kusten. Det är en del att ta hänsyn till imorgon: stora områden med tonfisknät, overfalls eller races (ström och vind möter varandra och det blir obehagliga branta, brytande vågor) samt strömmen i Gibraltarsundet. För att få medström bör jag vara vid inloppet till sundet vid 15-tiden.

Cadiz
På vägen mot Gibraltar kommer jag att passera Cabo Trafalgar. Jag tror inte att någon tror att sjöslaget vid Trafalgar ägde rum vid Trafalgar square. Nej, det ägde rum vid den här udden 1805 och på ena sidan fanns den brittiska flottan under ledning av amiral Horatio Nelson och den fransk-spanska flottan leddes av amiral Villeneuve. Anledningen till bataljen var Napoleons planer att invadera England. Slaget föregicks av en del vilseledande manövrer, bl a seglade den fransk-spanska flottan till Västindien. Så småningom blev det i alla fall kriga av, där amiral Nelson träffades av två kulor, avled, men ändå vann slaget och blev Storbrittaniens nationalhjälte. 4400 spanjorer och fransmän och 400 engelsmän förlorade livet under slaget. Många blev sårade och en del av dem avled senare.

Utanför Cabo Trafalgar finns ett av de farliga områdena med strömmar och brytande vågor. Jag frågade hamnkaptenen om jag kunde gå innanför det här området. Han avrådde mig bestämt och ansåg att det kan bara seglare med lokalkännedom göra. Det blir alltså en omväg för mig.



fredag 5 augusti 2016

Sines - Lagos - Cadiz, 2016-07-31 - 05

Kusten mellan Sines och Lagos
Fortsatt varmt (25-30 grader), soligt, klart och under seglingarna bra med vind, alltid från rätt håll och dessutom alltid medström. Hur det blir när jag skall gå åt andra hållet vill jag inte tänka på.

Mellan Sines och Lagos hade jag slör i ökande vind -11 m/s, jobbig rull i dyning, som vanligt, innan rundningen av Portugals sydvästra udde. Så småningom mer akterlig, hård vind. Rullade in focken. Det blev två delfinbesök, först ett par, senare två par, som lekte länge runt båten. Man ser inte många båtar, en segelbåt på långt håll på väg åt samma håll, men försvann akteröver. En motorbåt tuffade förbi också på väg syd. Kusten består av en jämnhög bergsplatå med branta klippiga stränder och här och var lyser en sandstrand.
På eftermiddagen ökande vind, sista tre timmarna konstant 13-16 m/s. Vid Cabo S. Vicente, Portugals sydvästra udde, var jag tvungen att gippa (flytta storseglet från ena till andra sidan) genom att först skota hem seglet till mitt i båten och sedan släppa ut det på andra sidan. Det gick inte utan istället fick jag en broach (båten går upp mot vinden utan att jag kan göra något åt det). Det innebar att jag fick den grova sjön rakt emot och det blev tämligen blött och salt. Eftersom jag nu hade vinden rätt emot kunde jag istället göra en stagvändning (man går ett helt varv runt och seglet hamnar då på den önskade sidan).
Utanför Lagos
Efter gippen hade jag vinden mer emot mig och blev tvungen att ta in två rev i storseglet. Focken var redan tidigare inrullad. När jag närmade mig Lagos, gick jag upp i lä av kusten och tog ner storseglet och seglade sedan sista biten för för bara focken. Jag passerade början av den kustremsa med grottor och hål i klipporna, som Algarvekusten är så känd för.  Många båtar med turister körde in och ut i grottorna och genom hålen.
Kanalen in till marinan
Lagos marina
Lagos
En kanal leder in till Marinan i Lagos. Här förtöjer man först vid en ankomstbrygga strax innan en öppningsbar bro. Både i Portugal och Spanien skall man visa pass och båtcertifikat och fylla i papper. I Spanien skall man dessutom visa upp försäkringsbevis. När allt är klart i Lagos begär man broöppning och kan sedan köra in till den anvisade platsen. I regel hjälper någon från hamnkontoret till att förtöja båten, så också här. Marinan i Lagos är väldigt skyddad och en populär hamn för övervintring. Staden är inte bara en stad för sol- och badturister utan lever även på vintern med många aktiviteter för övervintrare. Om bridge ingår i dessa aktiviteter har jag inte fått klarhet i. Efter att ha varit där några dagar, kan jag konstatera att det är en trevlig stad, MEN det är inte en stad för cyklister. Det finns inte en tillstymmelse till cykelanpassning. Trafiken är intensiv och jag skulle knappast överleva fyra månader som cyklist. Ambulanssirener tjuter ständigt och det är antagligen någon av de få fortfarande levande cyklisterna de tar hand om.
Lagos

Lagos, som har cirka 30000 invånare, är en av Portugals populäraste turistorter. Under turistsäsongen ökar invånarantalet i Algarveområdet från cirka 400000 till över 1 miljon. Lagos har dessutom en väldigt intressant historia, som sträcker sig 2000 år till baka i tiden och det finns flera gamla byggnader och andra minnesmärken, läs här.

Lagos
Efter att ha cyklat runt i två dagar bland bilar, turister, klipp- och sandstränder, gamla minnesmärken och i trånga gränder var jag nöjd. Nu siktade jag istället på mer naturupplevelse och mer bad för egen del. Målet var en ankarplats innanför sanddynerna på ön Ilha Da Culatra utanför städerna Olhãu och Faro. Jag visste att den krånglande ankarwinchen skulle fungera åtminstone vid ett försök, men troligen inte vid två. Reservlösningen var att gå in till Olhãu, om det inte fungerade. Ankaret ramlade utan problem ner på botten och jag hann ta ett bad, 22 grader, innan jag upptäckte att båten draggade, d v s ankaret fäste inte. Att ta upp ankaret gick bra. Det var fullt med kelp och dy, såvitt jag kunde bedöma. Kelpen var antagligen anledningen till att det inte hade fått fäste. Nu måste reservlösningen tillgripas, motorgång i den trånga farleden mellan sanddynerna in till Olhãu. Så småningom hittade jag hamnen och gick in mellan pirarna. En uniformsklädd hamnkapten dök upp och vinkade avvärjande. Jag försökte förklara mitt problem. Han hänvisade mig oklart till utsidan någonstans. Till saken hör att det hela tiden körde motorbåtar fram och tillbaka och rörde upp ordentligt med svall. Det var otänkbart att lägga sig där. Alltså hela vägen tillbaka ut mot havet igen. Det fanns två alternativ, som jag kunde tänka mig. Klockan var nu halv sju på kvällen. Antingen kunde jag gå ytterligare 35 nm till nästa portugisiska hamn och komma fram i mörkret mitt i natten eller gå till Cadiz, 75 nm, och komma fram på morgonen. Det sista alternativet kändes trots allt bäst. På vägen ut mellan sanddynerna fick jag kraftig medström och gjorde upp till 10 knop. Nattseglingen gick bra, det var varmt, 24 grader hela natten, och det var tillräckligt med kortbyxor och T-shirt. Vinden var lagom och det gick att segla hela vägen för undanvind och lite medström. Fiskebåtarna har i regel starka lampor tända och är lätta att se. Svårare är det när det dyker upp en svag lanterna långt borta. Är det långt borta? Några korta stunder, när det såg lugnt ut, lade jag mig att sova. På slutet var det svårare eftersom det fanns så många båtar runt mig. Det började ljusna omkring kvart i sex och 06:34 steg solen upp och livet tog fart igen. Fiskebåtarna går in mot land och måsarna möter.
Katedralen i Cadiz

Cadiz marina är mycket rymlig och det fanns gott om platser att välja på. Marinan ligger 1 km från centrum i ett stort hamnområde. Ett kryssningsfartyg hade precis lagt till längre in. En containerhamn finns också inom området.

Cadiz
Cadiz
Cadiz har 125000 invånare. Det här är en av världens äldsta sjöfartsstäder, anlagd omkring 1100 f Kr av fenicierna. I Spanien är Cadiz den äldsta kontinuerligt bebodda staden och den är också en av Västeuropas äldsta städer. Innanför stadsmurarna ligger den gamla staden med trånga gator (i regel ingen biltrafik) och flera torg (Plazas). Det finns många vackra parker. I den här delen av staden ser man inte så många turister. De håller antagligen till på sandstränderna, som kantar ena sidan av den ö, som Cadiz ligger på. I Cadiz skulle jag gärna övervintra om det inte vore för det tråkiga läget på marinan. Ett besök rekommenderas varmt till de, som inte redan varit här.
Han ville absolut prova cykeln
Cadiz