Vlieland - Norderey - Cuxhaven - Rendsburg - Laboe - Gedser - Klintholm - Ystad - Åhus - Karlskrona, 2018-06-19 - 07-05

19 juni Vlieland – Norderey
Start 05:00, ank vid 18-tiden.

Kraftig medström ut, samtidigt hård vind emot, seglen satta. Jag följer inte den utmärkta leden utan genar över ett grunt område. Det skall vara tillräckligt djupt, men det blir ändå nervöst när ekolod visar djupsiffror under 4 m. Det går bra och jag kan nu falla av mot nordost och får fin undanvindssegling. Leden in till Norderney går över grunda sandbankar och har dessutom ändrats sedan jag var här sist. Principen är dock densamma, gå mot röda prickar. När jag kommer nära ön möter kraftig motström och det blir gropigt. För att komma in till marinan går man in i en kanal. Jag hittar en plats i ett hörn och gör en längsmedförtöjning. Tyvärr tänker jag inte på hur jag skall komma ut när vinden trycker mig mot bryggan.

Hamnen är väl skyddad och ön är ett paradis för cykelturister. Det blir dock ingen cykling för min del den här gången.

20 juni Norderey – Cuxhaven
Start 06:30, ank 17:00

Cuxhaven

Jag kan omöjligt ta mig ut från min plats utan hjälp. Hjälp anländer och med ett spring (lina från fören och fäst vid bryggan några m akterut), en fender mellan fören och bryggan, växeln i läge framåt, rodret i läge för sväng åt styrbord, gaspådrag och båtens akter går ut från bryggan. I det läget byte till backläge, gaspådrag och vinka tack till de hjälpsamma båtgrannarna. Det löste sig fint till slut. Innan jag hade stuvat alla 8 fendrar och 4 förtöjningslinor hade klockan blivit 07:30.

Hamnkaptenen hade rekommenderat start 09:00. Hade jag väntat till dess hade jag missat den starka strömmen in till Cuxhaven. Det blev en fin segling efter att jag först tagit mig för motor ut på djupt vatten via de röda prickarna. Mitt på dagen avtog vinden och det var dags att ta ner seglen. Med måttligt gaspådrag på motorn och en medström på 2-4 knop kunde jag snabbt ta mig in i Elbe.

Marinan hade många besökare men jag hittade en ledig plats längst in på bryggan.
Jag blev kvar 4 dagar i Rendsburg i avvaktan på att vinden skulle avta. Trist, kallt och blåsigt väder. Cuxhaven är i alla fall en mycket trevlig stad, som jag nu besökte för sjunde gången. En cykelverkstad justerade skivbromsarna fram och korrigerade styret, som stått snett.

24 juni Cuxhaven – Rendsburg
Start 06:15, ank 15:30

Trist väder men måttlig vind och bra medström till Brunsbuttel. Anropade slussen på VHF enligt reglementet och begärde tillåtelse att gå in i slussen. Som vanligt förstod jag inte så mycket av svaret, men det brukar lösa sig ändå. En lotsbåt såg ut att vänta på slussning så jag hängde på honom och efter en halvtimme kunde jag förtöja i slussen. Det är alltid en osäkerhet om vilken sida man skall förtöja på. Säkrast är att förbereda linor och fendrar på båda sidorna. Kanalens nivå är lägre än havets, men skillnaden är inte stor, så några strömmar inne i slussen behöver man inte oroa sig för.

Färden till Rendsburg, som ligger 35 nm in i kanalen, är långtråkig, men man måste hela tiden vara i sittbrunnen och justera autopiloten, väja för mötande och upphinnande båtar. Maxfarten är 8 knop i kanalen. Det betyder att ett upphinnande stort fartyg tar en evinnerlig tid på sig att passera, eftersom jag går med 6,5 knop. Vid 10-tiden hade jag passerat slussen och sedan tog det 5,5 timmar fram till Rendsburg, där jag förtöjde i en liten klubbhamn i natursköna omgivningar. Ingen biltrafik, bara fågelkvitter och vacker bokskog.

Rendsburg är en vacker stad men något besök i centrum blev det inte.
Istället monterade jag en repfender på vardera sidan av båten som skydd mot stolparna, som man förtöjer aktern vid i tyska marinor och även i svenska marinor i södra Sverige.

26 juni Rendsburg - Laboe
Start 05:00, ank 10:30
Tid i slussen från 08:15 till 10:00

Från Rendsburg till slussen i Kiel är det 18 nm och det tar ca 3 timmar. Innan slussen finns numera en flytbrygga med en betalningsautomat där man erlägger slussavgiften på 180 kr. Tidigare betalade man inne i slussen och måste då klättra på en stege i slussväggen för att komma till kontoret där avgiften skulle erläggas. Troligen inträffade någon olycka under klättringen på stegen och när vi gick åt andra hållet 2016 hade stegklättringen stoppats och det kostade då ingenting.

Laboe

Från början hade jag tänkt gå till Heiligenhafen, men beslöt att i stället gå till Laboe, där man förtöjer vid flytbryggor och slipper stolparna. Det hade nu blivit riktigt vackert och varmt sommarväder för första gången sedan jag startade hemseglingen i början av april. Laboe är en badort med en vacker vit sandstrand, trevlig hamn med gamla båtar och många turister. Det är som att komma till franska Rivieran.

27 juni Laboe – Gedser
Start 05:30, ank 17:00

Solig norgon, 13 grader, vindstilla, efter hand mulnande, vid 9-tiden 18 grader. Motorgång. Möte med två fiskebåtar. Vid 9-tiden börjar det blåsa rätt emot 4 m/s. Jag går österut och passerar mellan Fehmarn och fastlandet och sedan nordost mot Gedser. Man korsar då den hårt trafikerade farleden in mot Kiel och Kielkanalen. Jag lyckas passera farleden utan att komma på kollisionskurs med något större fartyg.

Klintholm

Marinan i Gedser är mycket rofylld och ligger i ett naturskyddsområde avskilt från färjeterminalen. Jag börjar med att tanka. Efter tankningen knackar jag på en tysk båt för att få hjälp med förtöjning. Vad jag inte vet är att fotbollsmatchen mellan Tyskland och Sydkorea pågår. Det tar en stund innan frun kommer upp och hjälper mig. Hennes man kommer aldrig upp. Till råga på allt tyskt fotbollselände vinner Sverige just då mot Mexiko.

Gedser verkar vara en ort på utdöende. Färjetrafiken har i stort sett upphört efter att Danmark fått bro- och tunnelförbindelser med Tyskland. Jag ser bara 2 färjor vid mitt besök. Det finns en matbutik och ett kafé i det lilla centrumet.

28 juni Gedser – Klintholm
Avg 10:30, ank 18:00

På väg mot Möns klint

Marinan i Klintholm är nästan fullbelagd, men jag hittar en plats och får hjälp att förtöja. Klintholm är en liten dansk, idyllisk ort med en fiskehamn, semesterbostäder och den stora marinan. Åtminstone 7 gånger har jag gästat Klintholm. Det är är en hamn de flesta båtar på väg norrut eller söderut besöker, men sällan stannar mer än en natt. På kvällen blir det i stort sett fullt och på morgonen töms marinan. Det finns en matbutik. Priserna är höga. 1 dansk krona kostar 1,40 svenska kronor. En liten sillburk, som i Sverige kostar ca 15 kr, kostar här 34 kr. En del av prisskillnaden kan kanske förklaras av att det är en liten lanthandel och de det dominerande antalet kunder är båtturister. Det går att förstå att både norrmän och danskar åker till Sverige för att handla.
Eftersom Klintholm ligger vid slutet av en väg, finns ingen biltrafik. Det är absolut tyst bortsett från fågelkvitter, vågskvalp och vindbrus. Det finns en lång, vacker strand med vit, finkornig sand med några enstaka besökare.
6 km från Klintholm ligger Möns klint, dit jag antingen brukar cykla eller springa. Den här gången blir det cykling. Landskapet är mjukt kulligt och domineras av åkermark. Runt Möns klint växer bokskog med väldiga träd.

30 juni Klintholm – Ystad
Avg 05:00, ank 14:00

Möns klint

Sol, 16 grader, svag sydlig vind, moln, som så småningom försvinner och ersätta av blå himmel. Temperaturen stiger och är vid 9-tiden 21 grader. Sätter segel men motorn får stötta. Redan många segelbåtar ute på havet, som försöker segla, men det går mycket långsamt. Kanske kappsegling?

Kl 14:00 anländer Paula till Sverige efter 2 års bortovaro. Själv har jag varit hem några gånger under de här 2 åren.

2 juli Ystad – Åhus
Avg 05:30, ank 14:00

Kommunens gästhamn i Åhus är ingen imponerande skapelse. Ynkliga, korta bommar gör det svårt att förtöja även för måttligt stora båtar. Bättre då att söka sig till Kristianstads Segelsällskaps hamn på andra sidan den å, som flyter genom Åhus.

3 - 5 juli Åhus – Karlskrona
Avg 05:30, ank 14:00

Som vanligt gick jag till Karlskronas Segelsällskaps hamn på Dragsö. Även den här hamnen ligger i slutet av en väg. Fågelkvitter är det mest bullrande. Det blev tre dagar med sol, värme, cykelturer och skogspromenader. Det är chockerande att se hur torrt det är.

Le Havre - Dieppe - Boulogne-Sur-Mer - Nieuwpoort - Den Helder - Vlieland, 2018-06-07 - 18

7 juni Le Havre – Dieppe

Marknad i Boulogne

Startade vid 10-tiden med att fylla diesel. 18 grader, disigt, vindstilla, svag medström. Många fritidsfiskare och fiskenät att hålla koll på. Så småningom vindökning till 5 m/s rätt emot. Vid 1-tiden dimma, som blir tät vid 3-tiden. Passerade nära segelbåt med AIS. Håller mig nära kusten på grunt vatten. Sikten är obefintlig. Medströmmen ökar successivt till 3 knop, max fart blir 9 knop. Plötsligt kraftiga signaler och en kustbevakningsbåt passerar nära mig. Vi vinkar till varandra. Två skeppare, som har koll!? AIS slutar visa andra båtar än de, som är väldigt nära. Dimman står sig ända in till marinan i Dieppe. Jag anropar Dieppes hamn och får tillåtelse att gå in efter en stor fiskebåt. Möte med en fiskebåt på väg ut höjer stressnivån ytterligare. Ingen svarar när jag anropar marinan på kanal 9. Det är inga problem att hitta en ledig plats och jag får hjälp av en annan båtägare att förtöja. När förtöjningen är klar försvinner plötsligt dimman och solen börjar skina. Temperaturen stiger till 20 grader och min stressnivå sjunker. Jag skjuter upp felsökningen av AIS-problemet till morgondagen.

Boulogne

8 juni

Ersatte ytterligare en antennkontakt. Det ser nu ut som om det fungerar normalt igen, men jag misstänker att kontakten, som ansluter antennkabeln till antennen i masttoppen inte heller är i så bra skick.
Dieppe är verkligen en trevlig stad, se beskrivningar från tidigare besök. Tät dimma på morgonen, som lättade först sent på eftermiddagen då det blev soligt och varmt.

9 juni Dieppe - Boulogne

Barn och vuxna leker på stranden

Boulogne

Avgång 03:30. Klart, 13 grader, vind NO 5 m/s rätt emot, vågor ca 1 m också rätt emot, motorgång. Vågor och vind bromsar farten ca 0,5 knop. Efter en timma medström ca 1 knop. Jag följer kusten för att undvika problem om det blir dimma igen. Det blir några nm längre, men känns lugnare eftersom det är färre båtar nära kusten. Jag hoppas också på sjö- och vindlä när kusten svänger norrut. Vid 5-tiden ljusnar det och solen skall gå upp 05:45. Det blir ingen vacker soluppgång. Istället blir allt trist grått, himmel och hav blir ett. Sikten är godtagbar, dock mindre än 2,5 nm, som är avståndet till kusten, som inte syns längre. Jag ser ljusen från ett ankrat fartyg, annars inget, jo, fisknätsflaggor har börjat dyka upp. Undrar hur många jag körde på i mörkret? Vid 12-tiden är jag framme i Boulogne. Det blev en bra resa med medström hela vägen. Förtöjningen gick bra och hamnavgiften är rimlig, 240 kr/dygn.

13 juni Boulogne - Nieuwpoort, Belgien

Ödla i Boulogne

Jag blev kvar 3 dagar i Boulogne i avvaktan på bättre väder. Marinan i Boulogne är som marina betraktad mycket bra, men omgivningarna med stora hyreshus och de, pga tidvattenskillnaderna höga kajerna i marinan, gör den mindre trivsam. Staden är väldigt backig och saknar trevliga kvarter i anslutning till hamnen. En bit upp i staden ligger de gamla stadsdelarna innanför imponerande murar.

Boulogne

Den 13 juni kl 08 var det dags att fortsätta att åka med strömmen, seglen satta och motorn igång. Från Boulogne upp till udden Cap Griz-Nez är det låglänt kust med kalkstensklippor och innanför gröna ängar. Efter udden blir det mer långa sandstränder och delvis en ganska trist kuststräcka med stora industriområden.
Vid halvfemtiden var jag framme i Nieuwpoort, den, enligt min mening, finaste hamnen i Belgien. Det finns flera stora marinor en bit in i floden/kanalen. Nieuwpoort består av en modern, mindre trevlig stadsdel ute vid havet och en mycket gammal, vacker stadsdel en bit in i kanalen.

15 juni Nieuwpoort - Den Helder, Holland

Kusten norr om Boulogne

Det blev en vilodag i Nieuwpoort. Den 15 juni startade jag 10:30 med siktet inställt på Den Helder. Normalt skulle jag ha gått till Scheveningen (Den Haag) i Holland, men hamnen var avstängd pga att Volvo Ocean Race skulle avslutas där. Det var alltså tvunget att göra en nattsegling för att klara av de 140 nm till Den Helder. På den här sträckan passerar man Rotterdam med ett stort trafikreglerat område, som man inte kan passera utan att kontakta hamnen. Förra gången jag passerade här missade jag det och en lotsbåt kom farande och talade om att jag måste både kontakta och lyssna på vissa VHF-kanaler. Den här gången tänkte jag göra rätt och korsa på det rekommenderade området nära hamnen och helst i dagsljus. Redan vid halvåttatiden började jag närma mig hamnen, således fortfarande dagsljus. Då slog dimman till! Tack och lov lättade den när jag kom närmare och via VHF fick jag klartecken att fortsätta på samma kurs och med samma fart, trots att ett passagerarfartyg var på väg ut och skulle komma obehagligt nära. Allt gick bra och jag kunde slappna av och fortsätta in i natten. Eftersom den tidigare medströmmen vänt till motström gick jag in på grundare vatten och följde kusten norrut. Vid halvfyratiden på natten passerade jag Ijmuiden. Här går man in om man skall besöka Amsterdam.

Industriområde nära Dunkerque

Klockan åtta på morgonen 16 juni kunde jag gå in i marinbasen Den Helder. Strömmarna på väg in var mycket kraftiga och farten närmade sig stundtals 11 knop. I den Helder finns en bra, trivsam marina, som ligger inom avspärrat, militärt område. Efter varje gång man lämnat området till fots eller på cykel och skall in igen måste man legitimera sig. Den trivsamma cykelstaden Den Helder ligger några km från hamnen. Alla cykelleder, och det är många, är tvåfiliga.

17 juni Den Helder - Vlieland

Efter att ha sovit ordentligt en natt efter den uttröttande nattseglingen tänkte jag göra en ny nattsegling med sikte på tyska ostfrisiska ön Norderney. För att få så mycket medström som möjligt startade jag först vid fyratiden på eftermiddagen. Vädret var kyligt men soligt och fina halvvindar på 8–10 m/s. De första 4 nm blev blöta innan jag kunde falla av norrut. Första sträckan är en väldigt grund led, inte helt tydligt utmärkt. Det blev lite nervöst när jag med 8 knop passerade djup på enbart 3 m. Även om det är sandbotten blir nog smällen rätt hård, särskilt om man fastnar och åker upp och ner i vågorna.
Efter att ha varit nere vid navigationsbordet en kort stund och kom upp fick jag en chock. Ca 50 m framför mig fanns ett enormt svart rör, som spärrade vägen. Jag kastade mig över rodret och lyckades göra en 90-graderssväng och undvek en kollision. Röret var antagligen någon form av ledning från någon oljeplattform. Vid röret, som var cirka 50 m långt, satt en röd boj och längre ut kunde jag se ett sjömärke, som inte fanns på mitt sjökort från 2016. Hade jag stannat nere 1 minut längre hade kollisionen varit ett faktum och hade jag, som jag först planerat, startat på morgonen i mörker, hade det sannolikt också blivit en kollision.
Händelsen med röret blev lite för mycket. Redan efter 30 nm kände jag att det skulle bli jobbigt med en till nattsegling och jag gick in till Vlieland. Det blev i alla fall en riktig segling med segel. När jag skriver det här är det måndag 18 juni. Imorgon försöker jag gå 89 nm till Norderney i dagsljus.

Roscoff - Ile Tomé - Jersey - Alderney - Cherbourg - Le Havre, 2018-05-27 - 06-04

Alla foton i det här avsnittet är från Alderney. Foton från de andra besöken finns i blogginläggen i denna blogg från 2016 och i bloggen 2015.

27 maj Roscoff – Ile Tomé

Äntligen har dimman gett med sig. En dag med nästan svenskt försommarväder, max 19 grader, växlande molnighet, svaga vindar och en del regnskurar. Det blev en kort dagsetapp, 25 nm, med en del segling. Ankring vid 16-tiden strax norr om Perros-Guirec ost om ön Ile Tomé.

28 maj Ile Tomé - Jersey

Dagens mål var St Helier på Jersey. Ganska snart efter start kl 06:30 kom jag in i dimma. Möte med flera små fiskebåtar. Innan dimman hade tätnat såg jag också en segelbåt i närheten. På korsande kurs dök plötsligt upp två segelbåtar endast nägra båtlängder framför mig. Det var mycket obehagligt. På AIS kunde jag inte se några båtar, vilket var konstigt. Jag kontaktade Sten-Göran och bad honom kolla på MarineTraffic om han kunde se några båtar nära mig. Han kunde se mig och några enstaka båtar, som inte var längre bort än att jag borde se dem. Slutsatsen blev att min AIS-utrustning slutat fungera med avseende på mottagning när jag behövde den som mest! Det är mycket påfrestande att i flera timmar stå och spana ut i dimman.
Några fler båtar såg jag inte i dimman och frampå eftermiddagen löstes dimman upp. När jag kom fram till Jersey började jag med att tanka, skattefritt, pris 8 kr/l. Skillnaden mellan hög- och lågvatten var 8,4 m och bryggorna ligger i en damm, som man endast kommer in i och ut från när vattnet nått en viss nivå. Tidvattennivån var tillräckligt hög för att jag skulle kunna åka in i marinan direkt. Klockan var nu 17:30. Det känns väldigt tryggt att ligga i en sådan här marina.

Det viktigaste var nu att hitta orsaken till att min AIS inte fungerade. Så småningom kom jag fram till att en av anslutningarna till antennen i masttoppen inte hade bra kontakt och jag bytte ut den och AIS fungerade återigen.
Jag fyllde också på olja i motorn och försökte hitta orsaken till ett oljeläckage. Troligen läcker det vid vattenpumpen och anslutningen mellan S-drevet och motorn. När jag plockade upp några burkar från kölsvinet upptäckte jag att det var dieselolja i kölsvinet. Ny felsökning! Resultat: Det verkar ha läckt vid dieseltankens inspektionslucka och tankmätare, troligen när tanken varit full. Jag drog åt skruvarna ytterligare och hoppas att det stoppar läckaget. När jag lyfte på dynorna för att komma åt inspektionsluckan upptäckte jag också att det var vått under en dyna men hittade ingen förklaring. Hoppas att det bara är kondens. Apropå läckage så har det börjat läcka in lite vatten via masthålet. Slut på problemrapporten.

F ö var det dags för stortvätt och att gå och handla mat på Marks & Spencer.
St Helier är en trevlig stad, som jag har skrivit en del om när jag var här både 2015 och 2016.
Jag blev kvar två dagar och tre nätter på Jersey. Vädret var ganska skapligt med normalsvenska sommartemperaturer och sol.

31 maj Jersey – Alderney

Hur jag än studerar strömmarna på den sträcka jag vill segla, Jersey – Cherbourg, kommer jag fram till att det är omöjligt att klara av på en dag. Skulle jag försöka, skulle jag möta en motström på 6 knop efter udden Cap de La Hague. Antingen går jag först till Guernsey eller Alderney. På båda öarna skulle jag kunna ankra på nordsidan. Till slut väljer jag Alderney. Det är längre, men det bör gå med en fart på 8 knop inklusive medströmmen.
Kl 05:30 är det möjligt att lämna marinan. Vädret ät mulet, men med god sikt, temperatur 15 grader, näst intill vindstilla, inga vågor. Motorgång. Till en början blir det som beräknat motström, men efter några timmar vänder det och jag får en medström på 3,5 knop, farten blir således 9,5 knop och medströmmen bör hålla i sig fram till 12-tiden, dock inte lika stark. Att nå Alderney innan strömmen vänder skall inte vara något problem. Vid 9-tiden börjar det regna. Hela himlen är grå. Sikten är dock fortfarande skaplig. Bakom mig har jag en mindre fransk segelbåt, som verkar ha samma mål som jag. Ca 10 nm framför mig ser jag på AIS tre segelbåtar, som tydligen siktar på att runda Cap De La Hague. En av dem har en fart på 12,5 knop, alltså ca 5-6 knop medström. De har 1,5 timme på sig att nå Cherbourg innan strömmen vänder. Tveksamt om det går. 09:45 betydligt sämre sikt, dimma. Temperaturen har sjunkit till 13 grader.
Efter att ha passerat igenom  några obehagliga races vid norra Alderney kunde jag förtöja vid en boj bakom Alderney Harbours pir. Ett 20-tal andra segelbåtar hade gjort samma sak. 20 £ kostade det att förtöja vid bojen.

1 – 2 juni Alderney - Cherbourg

Jag hade planerat att starta kl 05 (brittisk tid), men försov mig och kom inte iväg förrän 05:45. Det visade sig vara utmärkt, medström hela vägen till Cherbourg, 27 nm. Vädret var kallt, 13 grader, vind 7 m/s från SV, grått och disigt med skaplig sikt. Skillnaden mellan dis och dimma är just sikten. I dimma är sikten mindre än 1000 m och i dis mer än 1000 m. På land är sikten i dimma 180 m. Motsvarande engelska uttryck är ”mist” (dis) och fog (dimma). Jag satte segel redan från start och det blev en fin halvvindssegling med farter upp mot 11 knop tack vare medström. Ankomst Cherbourg redan 09:30 (brittisk tid).
Efter att ha landsatt cykeln råkade jag se att bakdäcket var utslitet. Således var det bara att plocka fram ett nytt däck och montera det. Det fanns två i mitt lager.
Jag cyklade till mitt favoritkonditori och handlade en baguette och en äppelbakelse.
På eftermiddagen började det klarna upp och bli riktigt vackert väder. Inte som i Sverige men helt ok.

3 juni Cherbourg – Le Havre

Start 05:30 mot soluppgången 06:01. Vackert väder men kallt, 13 grader, vind 4 m/s från NO, smul sjö (ca 10 cm våghöjd inkl dyning), kurs NO, storsegel och motor. Jag har räknat med lite motström i början till dess att jag passerat udden Cap Levi. Efter uddden kommer jag att få medström i 6 timmar mot målet Le Havre, 70 nm.
Vid halvåttatiden kan jag falla av så mycket att jag kan rulla ut focken. Tyvärr är vinden för svag för att jag skall kunna slå av motorn. Hittills har jag kunnat hålla en fart runt 6 knop över grund, vilket är godkänt. Vid 9-tiden vänder strömmen och ökar sedan successivt under 3 timmar till ca 4 knop och för att sedan avta under 3 timmar innan den återigen vänder. Förhoppningsvis är jag då nästan framme. Kl 08 är udden passerad och jag kan falla av på kursen mot Le Havre, avstånd 57 nm. Sedan starten har jag bara sett en segelbåt. 08:30 kunde jag slå av motorn och fortsätta för segel utan någon större fartminskning. Senare på eftermiddagen vrider vinden till halvvind samtidigt som den ökar till strax under 10 m/s.

När jag är på väg in mot Le Havre och skall börja ta ner seglen upphör plötsligt datorn att skicka styrinformation till autopiloten och meddelar att positionen har förlorats. Både musen, som tillhör datorn och pekskärmsmusen upphör att fungera. Jag blir tvungen att koppla in min reservlösning, plottern. Det går bra, men det är lite jäktigt att hålla reda på alla båtar, ta ner segel och gå ner till navigationsbordet, där plottern finns, för att hålla reda på var jag är och hur jag skall styra.
Det visar sig senare att alla USB-portar på datorn slutat att fungera. Troligen har det att göra med att jag vid ett tillfälle råkade få vatten in i datorn. Samma fel har uppträtt flera gånger, alltid efter att datorn varit igång många timmar, men har då försvunnit efter omstart av datorn, varför jag inte förstått orsaken. Som tur är har jag ett ExpressCard med två USB-portar, som kan utgöra en reservlösning. Efter att ha vilat över natten fungerar USB-portarna på datorn igen.

När jag skriver detta är det måndag 4 juni och jag är kvar i Le Havre och stannar troligen till torsdag när de hårda nordvästliga vindarna skall avta. Vädret har blivit varmare, 25 grader nu, men trist grått med enstaka lättare regn.

Nazaré - Figueira da Foz - Porto - Vigo - Camariñas - La Coruña - Biscaya – Camaret sur Mer - Brest - Roscoff, 2018-05-06 - 05-26

6 maj Nazaré – Figueira da Foz

En kort färd, endast 36 nm. Inget speciellt händer. Vid framkomsten blir jag invinkad till en incheckningsponton och får efter registrering flytta till en annan plats. För att komma till toaletter och duschar och marinans kontor är det ca 1 km att gå. Härifrån åkte Tobias och jag 2016 tåg till Coimbra, Portugals gamla huvudstad.

7 maj Figueira da Foz - Porto

Kocken lagar omelett. Foto S-G Svedberg

Solen har börjat tränga igenom dimman, 16 grader i luften, 14 i vattnet, vind nordlig <2 m/s, går för motor norrut mot Porto, 65 nm. Klockan är 10.
Jag hade planerat att starta kl 6 mot Porto. När jag tittade ut låg dimman tät. Vid 9-tiden lättade den och jag gav mig av. När jag gick ut ur hamnen var det rena slalomåkningen mellan fisknäten i en halvtimma.
Dimman kommer och går, mycket påfrestande. Det är inte ett tjockt skikt. Solen skiner igenom. Jag går nära kusten, så risken att kollidera med något stort fartyg är minimal, men små fiskebåtar …. Vid tretiden lättar dimman helt.
Till skilland från Medelhavet finns det här många sjöfåglar, exempelvis sulor och labb. Fritidsbåtar är det mer ont om. Jag möter en katamaran, som i datorn ser ut att segla baklänges. Troligen en felinställning i AIS-systemet. Fiskebåtar finns det gott om, men de ligger längre ut, tack! Det blir faktiskt 3 timmar riktig segling under dagen med en halvvind från VNV.
De närmaste dagarna ser ut att bli ordentligt blåsiga med den ständigt nordliga vindriktningen (Azoriska högtrycket). När man går norrut hoppas man att något lågtryck skall pressa sig in mellan Azoriska högtrycket och Iberiska halvön och släppa lös lite sydliga vindar.
Anlände Porto vid 8-tiden på kvällen 7 maj och blev väl mottagen av 2 marineros.
Stadsdelen, som marinan ligger i, känns som en genuint gammal portugisisk stad. Den har också upptäckts av turisterna, som fyller upp restaurangerna. Även jag åt en god lunch på en av restaurangeran. I övrigt var jag nog rätt passiv, såvitt jag kan minnas.
Jag blev kvar i Porto till den 11 maj, troligen i avvaktan på bättre vindförhållanden.

11 maj Porto - Vigo

Storfallet har gått av. Foto S-G Svedberg

Med skte på Vigo startade jag kl 06:30. Inga hårda vindar, däremot en kraftig dyning. Ett stort containerfartyg på väg in en hamn strax norr om Porto rullade våldsamt från sida till sida. Det var skrämmande att se ett så stort fartyg påverkas så mycket av dyningen. Man förstår att krafterna på de högt staplade containrarna blir mycket stora.
I Vigo, dit jag anlände 17:30 i ruggigt regn, mötte Sten-Göran på kajen. Han skall stötta mig på seglingen över Biscaya.

13 maj Vigo - Camariñas

Ruggig dag på väg mot La Coruña. Foto S-G Svedberg

Efter en vilodag i Vigo, startade Sten-Göran och jag den 13 maj 06:30 mot Camariñas. Det minnesvärda från den här seglingen, bortsett från uselt väder, var att det plötsligt smällde till och storseglet ramlade ner. Storfallet hade gått av. Orsaken är rätt klar. P g a platsbrist i avlastarna har jag rationaliserat bort cunningham (en lina med vilken man spänner mastliket på storseglet nerifrån) och ansett att det går lika bra att spänna mastliket med storfallet. Problemet är att det blir väldigt stora krafter på storfallet. Fallet (dyneema) gick rätt av mitt inne i masten. Hur får man in ett nytt fall i masten?

14 maj Camariñas - La Coruña

På väg mot toppen. Foto S-G Svedberg

Foto S-G Svedberg

Avfärd vid 7-tiden från Camariñas och ankomst La Coruña vid 15-tiden. La Coruña är en fin stad och det finns mycket att se på. Det blev många promenader för Sten-Göran och en del cykelturer för mig. Prio 1 var naturligtvis att montera ett nytt storfall. Ganska snabbt fick jag tag på ett nytt fall, 35 m, pris 2100 kr. Vi bestämde oss för att istället för att försöka släppa ner det nya fallet uppifrån, istället börja med att släppa ner en tunn lina med en tyngd i änden. Detta för att undvika att fallet skulle trassla in sig med övriga 3 linor inne i masten. Således blev jag upphissad i masten av Sten-Göran (tungt jobb, 70 kg, 17 m) och lyckades pilla ner den tunna linan över blocket i masttoppen. Efter diverse komplikationer lyckades vi också få ut linan i mastens nederdel. När vi sedan skulle dra i fallet med den tunna linan var det stopp. Så småningom listade vi ut att den tunna linan måste ha kilat fast sig på sidan av blocket i toppen. Ny resa upp till masttoppen och slutligen var fallet på plats.

Foto S-G Svedberg

19 – 23 maj Biscaya – Camaret sur Mer - Brest

La Coruña. Foto S-G Svedberg

Uppstigning 06:00, frukost, solen går upp vid 7-tiden. 13 grader, vindstilla. Avfärd över Biscaya startar 08:00 efter att vi fyllt två nyinköpta reservdunkar med 30 l diesel. Vi stoppar ner den bärbara VHF:en i grabbagen, som placeras i ett stuvfack nära livflotten. Nödsändaren placerar vi lätt tillgänglig i sittbrunnen. Kaffe med smörgåsar intas ca 08:30. Efter att ha rundat udden 11 nm norr om La Coruña kan vi sätta kursen direkt mot Camaret Sur Mer, söder om Brest, distans 326 nm. Storseglet är hissat, motorn igång. Vinden är nästan rätt emot, ca 7 m/s, vilket stämmer bra med prognosen. Vi rullar ut focken och börjar kryssa, vinden ökar och vi blir tvungna att reva. Det går inte att sträcka upp mastliket! Vad har hänt? Så småningom inser vi att det är tredje revets lina vid masten, som håller emot. Det är bara att släppa lite på revlinan.

La Coruña. Foto S-G Svedberg

12:30 intas lunch, currykyckling med ris. Vi hoppas nu att vinden succesivt skall avta i enlighet med prognosen.
14:00. Vi passerar i höjd med Cap Ortegal. Kryss, vindstyrka ca 12 m/s, 2 rev i storen och revad fock, COG 10 grader, BTW 25 grader. Soligt, 16 grader. Vid 16-tiden te och kakor. Vinden har vridit samt avtagit till 7-8 m/s och vi kan nu hålla kurs rätt mot målet, fart ca 5,5 knop. Lutningen har minskat, vågorna avtagit och det har blivit lite bekvämare ombord. Dags att även slå ut 2:a revet i storen och rulla ut focken.

La Coruña. Foto S-G Svedberg

19:00. Delfinstim runt båten. Mycket uppmuntrande. 19:30 S-G vilar. Vind ONO 7 m/s, fart 5,3 knop, 70 % luftfuktighet. Tillsammans med saltstänk gör detta att båtdynornna inte torkar, utan tvärtom suger åt sig fukt. Vid 8-tiden nytt delfinstim, nu på avstånd. 21:57 går solen ner som planerat.

La Coruña. Foto S-G Svedberg

Söndag 09:00. Det har varit en stjärnklar, kylig natt. Vi har turats om att vila i 3-timmarspass. Med den lutning båten har är det svårt att sova. Några speciella sjökojer, som kan ställas horisontellt finns inte. Det är väldigt obekvämt och kräver mycket energi att röra sig i båten, att laga mat och göra toalettbesök. Vinden har varit väldigt stabil från ONO. Motorn har fått gå några timmar för att ladda batterierna.

La Coruña

Så småningom blir vi tvungna att slå på motorn efter ett dygns segling. Nu blir det lättare att sova. Resterande 1,5 dygn går vi för motor med undantag för segling de sista 20 nm. Sten-Göran ser ytterligare två delfinstim på sina pass. En trött svala landar efter många försök under sprayhooden. Den försvinner men dyker plötsligt upp inne i båten. Vi bäddar ner den i en låda tillsammans med lite vatten och brödsmulor. Efter vila i en natt försvinner den. Ytterligare en liten fågel landar på båten, men stannar inte så länge. Ankomst Camaret sur Mer 21 maj kl 20:30. Nästföljande dag hinner jag med en cykeltur i de vackra omgivningarna, som jag har beskrivit i bloggen i samband med besöket 2016.

La Coruña

Sten-Göran har bokat flyg hem från Paris den 24 maj. Det finns ingen möjlighet att fylla bränsle i Camaret, Tankstationen har blåst sönder i en storm. Närmaste tankställe är Brest. Det underlättar också för Sten-Görans resa till Paris. Således går vi till Brest på morgonen den 23 maj. Sten-Göran tar in på hotell en natt och vi skiljs åt efter en 3-rätterslunch och afternoon tea. Någon rundtur i Brest blir det inte.

Världens äldsta aktiva fyr. La Coruña.

24 maj Brest – Roscoff

Jag startar 05:30 efter en noggrann planering för att få så mycket medström som möjligt. Allt stämmer och jag får medström mellan 1 och 3 knop hela dagen. Det blir också en del segling under förmiddagen, sedan vrider vinden rätt emot och jag går ignom ett område med många bränningar och skär. Då får det bli motor och storsegel. På morgonen på gränsen till dimma, senare soligt men kallt, aldrig över 15 grader. Anländer Roscoff 14:30 och får hjälp med förtöjningen av några andra båtägare.
När jag skriver detta, lördag 26 maj på eftermiddagen, har jag varit två dimmiga, kalla dagar i Roscoff. Hoppas att dimman ger med sig imorgon när det blir frånlandsvind. Då går jag till Perros-Guirec, en kort sträcka på 25 nm. Det blir en bra startpunkt för att någ Jersey.

Lagos - Sines - Oreiras - Nazaré, 2018-04-25 - 05-05

25 april – 4 maj

Cascais

Fredag 27 april lämnade jag Lagos och gick 15 nm till en ankringsplats i bukten på Portugals sydvästra udde. Avsikten med denna korta segling i hård nordlig vind var att förkorta påföljande dags segling till Sines. Jag försökte först gå in i det lilla fiskeläget Baleeira. Där finns bojar, som man kan förtöja vid. I den hårda vinden misslyckades jag att hinna fästa de tjocka bojtrossarna innan vinden fick tag i båten och jag var tvungen att släppa.

I ankringsbukten hade även den engelska segelbåten Locomotion med Ed och Sue Bowness ankrat. Jag har haft sällskap av dem en tid. De är på väg tillbaka till England.

Cascais

Rullsystemet, som används för att rulla in focken, hade krånglat en tid och nu var det riktigt illa. Efter att ha ankrat blev jag tvungen att delvis plocka isär rullen för att fixa felet provisoriskt. Några plastdelar behöver bytas. På morgonen dagen efter upptäckte jag att batterierna hade oförklarligt låg kapacitet kvar. Generatorn hade slutat fungera. Motorn fungerade som vanligt. Nu blev jag tvungen att koppla in plottern, istället för datorn, för att styra autopiloten. Plottern drar betydligt mindre ström än datorn och är min reserv om datorn slutar fungera. Det blev bra kristräning.

Cascais

En plomb hade också ramlat ut. Reparation får anstå till Frankrike, där jag har en favorittandläkare.

Lördag 28 april ankom Paula och Locomotion till Sines. Det blev en del segling, på slutet i hård vind. Förtöjningen blev besvärlig men inga skador uppstod. I Sines var det regnigt och kallt, dessutom väldigt oroligt i hamnen med ständiga rörelser och gnekande förtöjningar.
Eftersom det var helg fanns det ingen möjlighet att få hjälp med generatorn.

Cascais

Söndagen bjöd på bättre väder och det blev en del promenader. Cykeln plockade jag aldrig fram. Naturen är frodigt grönskande och man kan höra fågelkvitter. Det är nästan som hemma. Det är skönt att ha lämnat de sydeuropeiska halvöknarna.

Cascais

I gryningen på Valborgsmässoafton satte jag kurs mot Oreiras, mellan Cascais och Lissabon. Större delen av färden för motor, dock sista timmarna fin bidevindsegling. Förtöjningen i marinan tillhör inte mina stoltaste minnen. P g a ström och vind ställde sig båten på tvären mellan bommarna och jag var tvungen att backa ut och börja om. Nu var tre personer beredda att hjälpa till och det gick bra. Inga skador.

Lunch vid marinan i Oreiras. Dorada.

Från Oeiras tog jag och cykeln tåg både till Cascais och Lissabon. Båda städerna är vackra och historiskt intressanta, vilket turisterna upptäckt. Städerna domineras av turister. I Lissabon höll man på att förbereda sig på Eurovision Song Contest.

Centralstationen i Oreiras

Jag fick bra hjälp med generatorn i marinan. Efter att jag demonterat den onsdag 2 maj, tog en tekniker med sig den för analys. Den var sönderbränd inuti och regulatorn hade bytts tidigare. Jag har inte bytt regulatorn, så det måste ha gjorts sommaren 2002 innan jag övertog båten. Eftersom jag nu måste byta generator, ville jag ha en med högre kapacitet, > 100 A, än den gamlas 60 A. Jag avråddes bestämt av teknikerna. Om jag bytte till en kraftigare generator måste jag först byta alla batterier och alla kablar, annars skulle batterierna explodera. De rekommenderade Volvo Pentas generator på 70 A. Jag tog kontakt med ett företag i Sverige, som sålde en generator med 115 A kapacitet till min motor. De ansåg inte att det skulle bli några problem. Jag beställde generator och frakt onsdag kl 15 från Sverige. 24 timmar senare, dvs torsdag kl 15, kunde jag hämta generatorn i receptionen på marinan. Smakar det, så kostar det. Frakten gick på nästan 1000 kr, men jag är ändå imponerad. Inklusive frakt kostade det 3400 kr. Volvo Pentas generator kostar 4600 kr.

Lissabon

På fredagen hade jag monterat generatorn och den fungerade. Under montaget lyckades jag kortsluta startbatteriet och det tog några timmar innan jag hittade en 400 A-säkring, som utlöst. Än så länge har inga batterier exploderat.

Lissabon

Efter att ha tankat på fredag eftermiddag gick jag för motor till en ankringsplats utanför Cascais, där jag tillbringade natten.

5 maj

Lissabon

Kl är 07:45. Jag går för motor norrut längs Portugals kust. Målet är Nazaré. Solen skiner, temperaturen har stigit till 13 grader i både luft och vatten, vind ca 2 m/s nordlig, aningen jobbig nordvästlig dyning, tidvis bra medström, tendens till dimbildning. Vid starten kl 06 från ankringsplatsen utanför Cascais var temperaturen 10 grader. Jag hade planerat att starta redan 04, men insåg att det skulle bli svårt att undvika att köra på något fisknät i mörkret. Det var ett klokt val. Fisknäten ligger tätt och jag tvingas väja för 5-6 stycken.

Lissabon

Vid 13-tiden passerar jag udden vid Perniche och kan falla av mot Nazaré. Samtidigt har vinden ökat något och jag kan sätta segel. Motorn får fortsätta att arbeta på ett lägre varvtal. Först nu har det blivit varmare, 22 grader,  och jag kan zippa av benen på byxorna och ta av tröjan. Det dröjer inte lång stund så kryper vinden ner under 2 m/s och jag måste rulla in focken igen. Om jag skall välja mellan de två vindförhållanden, som råder vid Portugals kust så föredrar jag ändå svaga vindar.

Lissabon

Cadiz – Ilha Cuatra - Alvor - Lagos, 2018-04-21 - 24

Det blev ytterligare två dagar i Cadiz med mycket hårda vindar, en del regn samt fin brun sand, som tycks komma från andra sidan hamnen. Det var samma sak när jag låg här 2016.

Fiskmarknad i Cadiz

Söndag 22 april och jag är på väg mot en ankringsplats på Algarvekusten innanför ön Ilha Cuatra. Där försökte jag ankra även 2016 men fick ge upp eftersom det gamla ankarspelet strejkade. Dagen började med gråväder, svaga akterliga vindar och motorgång. Till en början siktade jag på marinan i Vila Real de Santo Antonio, som ligger en bit upp på portugisiska sidan av gränsfloden Rio Guadiana. Eftersom jag inte tänkte stanna där mer än en natt blir det onödigt arbete med fendrar, förtöjningar, elanslutning, betalning av hamnavgift, deposition för inpassagekort osv.

Svärdfisk

Nu, klockan två, har solen börjat titta fram och temperaturen har stigit till 20 grader. Både fock och stor är satta och motorn är också igång. Det är 52 nm kvar och jag vill komma fram när det fortfarande är ljust. Farten ligger på lite över 7 knop och ETA är ca 20:30.
En segelbåt har jag mött på skärande kurs, annars är det tomt inom synhåll.
Vid 4-tiden passerade jag en tidszon och kunde ställa tillbaka klockan en timme. Det var välkommet. Nu blir ankomsten till ankringsplatsen inte så sen. Å andra sidan går solen ner en halvtimme tidigare. Jag hade också sett fram emot afternoon tea kl 4. Skall jag tvingas skjuta fram det? Näää!

Algarvekusten

Kl 20:45 passerade jag piren vid Ilha Cuatra. Sista två timmarna hade jag bra medström, men mörkt hade det ändå hunnit bli innan jag var framme vid ankringsplatsen. Att se ankrade båtar i mörker är näst intill omöjligt. Ankarljusen i masttopparna kan lika gärna vara stjärnor. Jag gissade att några av stjärnorna jag såg var ankrade båtar och lyckades ankra utan att kollidera med dem.

Det är måndag 23 april, klockan är 11:45 och jag startade 08:30. Vädret är soligt men disigt, lufttemperatur 19, vattentemperatur 15, vind VSV ca 4 m/s, dvs kryss om jag väljer att segla. Jag är lat och går för motor.
Ankringsplatsen innanför Ilha Cuatra beskrivs i hamnbedömningarna i lyriska ordalag. Det är svårt att hålla med. Det är som om man skull ankra mitt ute på Kanholmsfjärden, fast betydligt grundare. Runt fjärden är kusten väldigt låglänt och på ön Ilha Cuatra med sandstränder och låg bebyggelse. Norrut syns bakom kusten kulliga berg. Algarvekusten ser trevlig ut, inga höghushotell och något mindre exploaterad än den spanska sydkusten. Många sandstränder och så de typiska gula och rostfärgade Algarveklipporna.

Alvor

Nu siktar jag på en ny ankringsplats, också lyriskt beskriven, som ligger strax öster om Lagos och heter Alvor. Bättre att gå in till Lagos på förmiddagen än på kvällen. Då får man mer hamntid för pengarna. När jag nu äntligen verkar ha reparerat färdigt båten (peppar, peppar, ta i trä) och har ett ankarspel, som fungerar, då är jag på väg hem. Den här säsongen kunde ha blivit en skördetid, men i så fall skulle det ha blivit Grekland och Turkiet och det tar emot. Jag är nog lite leds just nu.

Sandbankar vid Alvor

Vid tretiden gick jag långsamt in mellan pirarna och sedan mellan sandbankarna för att komma till ankringsplatsen Alvor. Det doftade gott av pinjeträd. Två gånger körde jag fast i sanden. Det var lågvatten, så jag hade räknat med att det kunde bli problem. Inga problem att komma loss och till slut kunde jag släppa ankaret på 3 m djup, vilket bör öka med 1,4 m vid högvatten. Precis när jag kom fram började det ösregna, i 5 minuter. När jag avslutat ankringen var jag dyblöt. Det fanns en hel del båtar ankrade och förtöjda vid bojar, dock verkade jag vara den enda gästbåten.

Alvor

Måndag morgon 24 april. Gick 3 nm in till Lagos utan att gå på grund. Här ligger jag nu förtöjd intill en skotsk Hallberg Rassy 352 från 1987. Paret i båten skall segla 800 nm ut till Azorerna. Det blir säkert en fin upplevelse. Vindriktningen lär bli perfekt, halvvind hela vägen. Mot slutet dock svaga vindar när de kommer in i det Azoriska högtryckscentrumet. Innan de kan komma iväg skall dock båten upp på varv, igen. Den skadades när den nyligen sjösattes och ett spant knäcktes.

För egen del, ser vindriktningen inte så bra ut. Vindarna på ostsidan av det Azoriska högtrycket är hårda och nordliga utefter den Portugisiska kusten. Närmaste hamn, Sines, ligger 80 nm från Lagos. Vid kryss blir distansen cirka 50 % längre, dvs 120 nm, och därmed mycket tröttsam. På lördag försöker ett lågtryck pressa sig in mellan Portugal och det Azoriska högtrycket och medför västliga vindar. Där finns en chans att smita norrut.