lördag 26 maj 2018

Nazaré - Figueira da Foz - Porto - Vigo - Camariñas - La Coruña - Biscaya – Camaret sur Mer - Brest - Roscoff, 2018-05-06 - 05-26

6 maj Nazaré – Figueira da Foz

En kort färd, endast 36 nm. Inget speciellt händer. Vid framkomsten blir jag invinkad till en incheckningsponton och får efter registrering flytta till en annan plats. För att komma till toaletter och duschar och marinans kontor är det ca 1 km att gå. Härifrån åkte Tobias och jag 2016 tåg till Coimbra, Portugals gamla huvudstad.

7 maj Figueira da Foz - Porto

Kocken lagar omelett. Foto S-G Svedberg
Solen har börjat tränga igenom dimman, 16 grader i luften, 14 i vattnet, vind nordlig <2 m/s, går för motor norrut mot Porto, 65 nm. Klockan är 10.
Jag hade planerat att starta kl 6 mot Porto. När jag tittade ut låg dimman tät. Vid 9-tiden lättade den och jag gav mig av. När jag gick ut ur hamnen var det rena slalomåkningen mellan fisknäten i en halvtimma.
Dimman kommer och går, mycket påfrestande. Det är inte ett tjockt skikt. Solen skiner igenom. Jag går nära kusten, så risken att kollidera med något stort fartyg är minimal, men små fiskebåtar …. Vid tretiden lättar dimman helt.
Till skilland från Medelhavet finns det här många sjöfåglar, exempelvis sulor och labb. Fritidsbåtar är det mer ont om. Jag möter en katamaran, som i datorn ser ut att segla baklänges. Troligen en felinställning i AIS-systemet. Fiskebåtar finns det gott om, men de ligger längre ut, tack! Det blir faktiskt 3 timmar riktig segling under dagen med en halvvind från VNV.
De närmaste dagarna ser ut att bli ordentligt blåsiga med den ständigt nordliga vindriktningen (Azoriska högtrycket). När man går norrut hoppas man att något lågtryck skall pressa sig in mellan Azoriska högtrycket och Iberiska halvön och släppa lös lite sydliga vindar.
Anlände Porto vid 8-tiden på kvällen 7 maj och blev väl mottagen av 2 marineros.
Stadsdelen, som marinan ligger i, känns som en genuint gammal portugisisk stad. Den har också upptäckts av turisterna, som fyller upp restaurangerna. Även jag åt en god lunch på en av restaurangeran. I övrigt var jag nog rätt passiv, såvitt jag kan minnas.
Jag blev kvar i Porto till den 11 maj, troligen i avvaktan på bättre vindförhållanden.

11 maj Porto - Vigo

Storfallet har gått av. Foto S-G Svedberg
Med skte på Vigo startade jag kl 06:30. Inga hårda vindar, däremot en kraftig dyning. Ett stort containerfartyg på väg in en hamn strax norr om Porto rullade våldsamt från sida till sida. Det var skrämmande att se ett så stort fartyg påverkas så mycket av dyningen. Man förstår att krafterna på de högt staplade containrarna blir mycket stora.
I Vigo, dit jag anlände 17:30 i ruggigt regn, mötte Sten-Göran på kajen. Han skall stötta mig på seglingen över Biscaya.

13 maj Vigo - Camariñas

Ruggig dag på väg mot La Coruña. Foto S-G Svedberg
Efter en vilodag i Vigo, startade Sten-Göran och jag den 13 maj 06:30 mot Camariñas. Det minnesvärda från den här seglingen, bortsett från uselt väder, var att det plötsligt smällde till och storseglet ramlade ner. Storfallet hade gått av. Orsaken är rätt klar. P g a platsbrist i avlastarna har jag rationaliserat bort cunningham (en lina med vilken man spänner mastliket på storseglet nerifrån) och ansett att det går lika bra att spänna mastliket med storfallet. Problemet är att det blir väldigt stora krafter på storfallet. Fallet (dyneema) gick rätt av mitt inne i masten. Hur får man in ett nytt fall i masten?

14 maj Camariñas - La Coruña

På väg mot toppen. Foto S-G Svedberg
Foto S-G Svedberg
Avfärd vid 7-tiden från Camariñas och ankomst La Coruña vid 15-tiden. La Coruña är en fin stad och det finns mycket att se på. Det blev många promenader för Sten-Göran och en del cykelturer för mig. Prio 1 var naturligtvis att montera ett nytt storfall. Ganska snabbt fick jag tag på ett nytt fall, 35 m, pris 2100 kr. Vi bestämde oss för att istället för att försöka släppa ner det nya fallet uppifrån, istället börja med att släppa ner en tunn lina med en tyngd i änden. Detta för att undvika att fallet skulle trassla in sig med övriga 3 linor inne i masten. Således blev jag upphissad i masten av Sten-Göran (tungt jobb, 70 kg, 17 m) och lyckades pilla ner den tunna linan över blocket i masttoppen. Efter diverse komplikationer lyckades vi också få ut linan i mastens nederdel. När vi sedan skulle dra i fallet med den tunna linan var det stopp. Så småningom listade vi ut att den tunna linan måste ha kilat fast sig på sidan av blocket i toppen. Ny resa upp till masttoppen och slutligen var fallet på plats.
Foto S-G Svedberg

19 – 23 maj Biscaya – Camaret sur Mer - Brest

La Coruña. Foto S-G Svedberg
Uppstigning 06:00, frukost, solen går upp vid 7-tiden. 13 grader, vindstilla. Avfärd över Biscaya startar 08:00 efter att vi fyllt två nyinköpta reservdunkar med 30 l diesel. Vi stoppar ner den bärbara VHF:en i grabbagen, som placeras i ett stuvfack nära livflotten. Nödsändaren placerar vi lätt tillgänglig i sittbrunnen. Kaffe med smörgåsar intas ca 08:30. Efter att ha rundat udden 11 nm norr om La Coruña kan vi sätta kursen direkt mot Camaret Sur Mer, söder om Brest, distans 326 nm. Storseglet är hissat, motorn igång. Vinden är nästan rätt emot, ca 7 m/s, vilket stämmer bra med prognosen. Vi rullar ut focken och börjar kryssa, vinden ökar och vi blir tvungna att reva. Det går inte att sträcka upp mastliket! Vad har hänt? Så småningom inser vi att det är tredje revets lina vid masten, som håller emot. Det är bara att släppa lite på revlinan.
La Coruña. Foto S-G Svedberg
12:30 intas lunch, currykyckling med ris. Vi hoppas nu att vinden succesivt skall avta i enlighet med prognosen.
14:00. Vi passerar i höjd med Cap Ortegal. Kryss, vindstyrka ca 12 m/s, 2 rev i storen och revad fock, COG 10 grader, BTW 25 grader. Soligt, 16 grader. Vid 16-tiden te och kakor. Vinden har vridit samt avtagit till 7-8 m/s och vi kan nu hålla kurs rätt mot målet, fart ca 5,5 knop. Lutningen har minskat, vågorna avtagit och det har blivit lite bekvämare ombord. Dags att även slå ut 2:a revet i storen och rulla ut focken.
La Coruña. Foto S-G Svedberg
19:00. Delfinstim runt båten. Mycket uppmuntrande. 19:30 S-G vilar. Vind ONO 7 m/s, fart 5,3 knop, 70 % luftfuktighet. Tillsammans med saltstänk gör detta att båtdynornna inte torkar, utan tvärtom suger åt sig fukt. Vid 8-tiden nytt delfinstim, nu på avstånd. 21:57 går solen ner som planerat.
La Coruña. Foto S-G Svedberg
Söndag 09:00. Det har varit en stjärnklar, kylig natt. Vi har turats om att vila i 3-timmarspass. Med den lutning båten har är det svårt att sova. Några speciella sjökojer, som kan ställas horisontellt finns inte. Det är väldigt obekvämt och kräver mycket energi att röra sig i båten, att laga mat och göra toalettbesök. Vinden har varit väldigt stabil från ONO. Motorn har fått gå några timmar för att ladda batterierna.
La Coruña
Så småningom blir vi tvungna att slå på motorn efter ett dygns segling. Nu blir det lättare att sova. Resterande 1,5 dygn går vi för motor med undantag för segling de sista 20 nm. Sten-Göran ser ytterligare två delfinstim på sina pass. En trött svala landar efter många försök under sprayhooden. Den försvinner men dyker plötsligt upp inne i båten. Vi bäddar ner den i en låda tillsammans med lite vatten och brödsmulor. Efter vila i en natt försvinner den. Ytterligare en liten fågel landar på båten, men stannar inte så länge. Ankomst Camaret sur Mer 21 maj kl 20:30. Nästföljande dag hinner jag med en cykeltur i de vackra omgivningarna, som jag har beskrivit i bloggen i samband med besöket 2016.
La Coruña
Sten-Göran har bokat flyg hem från Paris den 24 maj. Det finns ingen möjlighet att fylla bränsle i Camaret, Tankstationen har blåst sönder i en storm. Närmaste tankställe är Brest. Det underlättar också för Sten-Görans resa till Paris. Således går vi till Brest på morgonen den 23 maj. Sten-Göran tar in på hotell en natt och vi skiljs åt efter en 3-rätterslunch och afternoon tea. Någon rundtur i Brest blir det inte.
Världens äldsta aktiva fyr. La Coruña.


24 maj Brest – Roscoff

Jag startar 05:30 efter en noggrann planering för att få så mycket medström som möjligt. Allt stämmer och jag får medström mellan 1 och 3 knop hela dagen. Det blir också en del segling under förmiddagen, sedan vrider vinden rätt emot och jag går ignom ett område med många bränningar och skär. Då får det bli motor och storsegel. På morgonen på gränsen till dimma, senare soligt men kallt, aldrig över 15 grader. Anländer Roscoff 14:30 och får hjälp med förtöjningen av några andra båtägare.
När jag skriver detta, lördag 26 maj på eftermiddagen, har jag varit två dimmiga, kalla dagar i Roscoff. Hoppas att dimman ger med sig imorgon när det blir frånlandsvind. Då går jag till Perros-Guirec, en kort sträcka på 25 nm. Det blir en bra startpunkt för att någ Jersey.

6 kommentarer:

  1. Hej Jan,
    Jag säger bara en sak !

    Imponerande segling med problemlösning utöver det vanliga.

    Räddning av svalan blev pricken över i.

    John

    SvaraRadera
  2. Hej Pappa,
    Kul läsning och skönt att du är över och förbi biscayabukten igen. Här hemma är det bara bra. Vi mår bra och saknar dig!😀

    Kram
    /Tobias o Janie

    SvaraRadera
  3. Ja jag fick några lugna turistdagar i Vigo dit jag anlände på tisdag kväll den 8/5. Tänkte åka dit redan den 3/5 för att vara säker på att J&P inte skulle vara där före mig då jag vet vad deras 80-90 mila kliv kan göra med tdt. om vädret står dem bi. Jag var intresserad av Galicien och kommer att åka dit fler ggr nu när intresset blivit ännu större. Vigo är en fin stad med en gammal turistisk stadsdel där de talrika kryssningsgästerna gärna vandrar i flock och med en del utmaningar bl.a. för att ta sig upp till parken högst upp. Träffade bara 2 st skandinaver där. Båda från segelfartyg Gladan som turligt nog för mig var där samtidigt.

    La Coruña slår dock Vigo på de flesta punkter och är den stad där jag gärna skulle tillbringa flera månader. Camariñas som Janne och tydligen en del andra långseglare anser vara en dålig hamn och ointressant stad/by tyckte jag däremot oxå såg mycket trevlig och lugn ut med många barer och fin hamnpromenad på trädäck och liten bro. Dessutom säkert en del intressanta omgivningar på Costa da Morte .

    Motorgången i våldsam korssjö å en vilt pendlande båt utan storsegelstöttning hela vägen fr. Vigo t. La Coruña var inte spec. trivsam. Jag kommer äv. ihåg att vi körde slut på diesel på sista etappen mot La Coruña. Vi hade mot alla principer inte fyllt vatten och diesel vid varje hamn med sådan tillgång. Mätarens ställning på 15 L ansåg vi nog vara pga. sjögång och att mätaren på nåt sätt visade fel vilket den gjort förut. "Omöjligt att motorn dragit så mycket.." Turligt nog så hände det på ett brett ställe en bit från läkusten da Morte och där vi hade halvvind, förseglet uppe och moderat sjögång så fyllningen från reservdunk gick smidigt. Det var då extra skönt att komma i hamn den dagen i La Coruña då dessutom solen till slut behagade titta fram då vi just förtöjt och kopplat landströmmen. Då i lä å sol i sittbrunnen smakade en kölsvinskall (13 grader) Estrella Galicia 33 cl extra bra för ett tag innan det blev besk eftersmak... Oj det blev långt detta. Får fortsätta resan till Brest i nästa kommentar. Räddningen av svalan och delfinernas hopp var givetvis tillsammans med solens uppgång (2 ggr) några av höjdpunkterna.

    SvaraRadera
  4. La Coruña var som sagt en trevlig bekantskap. Fin cykel å promenadväg runt hela utsidan mot havet. Där låg förutom Herkulestornet och statyparken även en del badstränder å swimmingpool även ett Aquarium. 10€ i inträde för vuxna hade väl varit ok, men så fick jag se i det finstilta att det skulle vara "reducion" på 4 € för oss "seniorer" över 65. 6€ var väl hyfsat pris då, tyckte jag. Det visade sig dock ännu bättre. 4 € var vad det kostade mig! Mycket barnfamiljer var där pga. att även Galicierna firade 17:e maj. Inte för Norges skull utan det är nån slags kulturdag. Kul att höra barnens entusiasm över de färggranna akvariefiskarna. Titta NEMO ropade en liten flicka till sin mamma. (fisken i den tecknade filmen "Hitta Nemo".

    Stor fin badstrand mitt i stan där ett flertal surfare höll till. Galicien lär vara ett riktigt surfmecka med ett flertal fina stränder. Har bl.a. läst om ett svenskgäng som driver nåt surfställe norr om La Coruña. Flera inlinesåkare oxå på strandpromenaden som körde slalombanor med koner. Rätt skickliga å kul att se på..

    Trevlig restaurang å bar i ena änden nära fotbollsstadion med fin utsikt över stranden. Fast dom serverar inte mousserande vin på glas. Var lite sugen, men köpte ändå inte en hel flaska. Får vara nån måtta.. Hade man varit 2-3 st så hade det väl varit ok. Att Cava uttalas kabba blev oxå en ny erfarenhet. När jag frågade och sa "kava" så stod dom som levande frågetecken. "Vino blanco con gas...Champagne ?? --- Aha, kabba!" Fast inte på glas alltså.

    En morgon när jag hoppade ner på bryggan låg en stor gammal långfärdsbåt mittemot oss. En man stod på fördäck å jag sa Good morning eftersom det va Irländsk flagg på båten. Nämen god morgon sa killen. Det visade sig vara en svensk som bott på Irland i 43 år å pratade fortfarande bra svenska. Verkade vara ett trevligt gäng på den båten. Hade seglat nonstop fr. Irland och skulle fortsätta söderut, men inte in i Medelhavet . Båten var byggd för de stora haven med liten sittbrunn och 16 tons vikt.

    Oj det blev långt detta oxå å vi har inte ens kommit iväg fr. La Coruña.. Får berätta mer om Biscaya, Camaret-sur-mer, Brest å svalan i nästa inlägg.

    SvaraRadera
  5. Nåväl till slut blev det alltså dags att lämna La Coruña lite tidigare än vi trott bara några dagar innan. Vi trodde att vinden nog var svagare än i prognoserna. Vi fick en härlig morgon i svag vind å motorgång först. Flera privatbåtar var ute och fiskade. När vinden ökade så kunde vi äntligen slå av motorn och vara en riktig SEGELbåt igen efter väldigt mycket motorgång. Bra kurs och fart oxå. Vi kunde räkna med att vara framme efter 2 nätter som planerat på den tredje dagens afton. Tyvärr slog vinden emot lite och när den dessutom avtog så farten gick ner mot 4 knop så var det bara att ge upp å dra igång motorn igen. Vi hade iaf ett storsegel nu som kunde stötta båtens rullning. Jag hade kunnat sova nån timme då och då, men med 60 timmar utan sömn så behövs starkare grejer än kaffe. Även om det är halvmörkt SVENSKT kaffe...

    Sista kvällen just i skymningen kom en svala och började cirkulera runt båten och gjorde tafatta försök att landa i storseglet. Flög äv. igenom sittbrunnen mellan storskot och sprayhood så jag kände vinddraget. Det var i samband med vaktavlösningen och när jag tittade upp en stund senare så satt den tydligen under sprayhooden, men blev rädd å flög iväg. Jag blev lite ledsen över det misstaget å trodde väl aldrig vi skulle se den mera, men nästa gång jag var uppe så höll jag på att trampa på den på durken. Den hade på något outgrundligt sätt tagit sig in i båten. Jag misstänker att den i lugn å ro legat å vilat sig i Jannes koj, men blivit uppskrämd när både han och jag klampade runt i kajutan. Nu satt den skrämd på durken å jag tog upp den i handen. Den pickade på fingrarna å verkade hyfsat pigg trots allt. Janne tog en av grönsakslådorna och la i lite hushållspapper å jag la diskhandduken över så den inte skulle flyga iväg mitt i natten med lång väg till land. Jag la sedan lådan i lä under sprayhooden. Vi stoppade ner lite uppblött knäckebröd å ett cl.mått vatten. Jag tittade till den när det blev ljust och den verkade må bra. Sen skulle Janne titta oxå, men då lämnades en glipa så nästa gång när jag skulle ta en bild på den så hade den rymt. Nu var det dock ljust å ganska nära land å andra fartyg. Fast det bästa är ändå kvar för när vi kom vid infarten till Brest å Camaret-sur-mer i dimman så kommer en svala å flyger ett varv runt båten innan den sticker iväg mot land! Jag tror ju att det var samma svala som antingen skulle visa att den klarat sig å tacka el. möjligen kolla att vi hade klarat oss... Ja det var roligt att se å lite rörande så jag väljer att hålla fast vid den tron.

    Dimman lättade äntligen framåt lunchtid. Trots att vi och alla större båtar har AIS så är det många som inte har det å då framförallt mindre fiskebåtar. Dessutom funkar inte alltid AIS täckningen. Radar är det enda som skulle ge lite bättre säkerhet i dimma. Vi såg lite av de gamla skyttevärnen å murarna som tyskarna byggde under 2:a världskriget. Den s.k. Atlantvallen. Camaret-sur-mer är det lätt att tycka om direkt. Härligt turistställe med restauranger å hotell runt hela hamnen. Dessutom fina promenadstigar och cykelvägar. Det ska gå båtar till Brest å några andra ställen, men säsongen var väl inte riktigt igång ännu.

    Som tur var för mig så hade bryggorna slitit sig i en storm och förstört bränslebryggan så jag fick åka med J&P in till Brest på onsdagen d. 23:e. Brest verkar oxå mot flera recensioner vara en trevlig stad å framförallt en rel. nybyggd marina med fina faciliteter å många fina båtar.

    TGV tåget t. Paris var turligt nog inte uttaget i nån av de talrika strejkerna som plågar resenärer i Frankrike. Dessutom fick man gå ombord en halvtimme före avgång istället för 10 min som här. Ingen som koFlygbussen ut t. Ohly sud direkt utanför Montparnasse stationen funkade bra för 12€, men man måste veta om man ska flyga från Orly sud el. Ouest! Ouest=väst! Orly är dock en otrivsam flygplats i avresehallen. Innanför säkerhetskontrollen klart bättre.

    Känns konstigt att det bara var 5 dagar sedan jag var där. Upptäckte att man bara får skriva drygt 4000 tecken i en kommentar så en del blev struket..

    SvaraRadera
  6. Det var ingen som kollade biljetterna på tåget skulle det stått mot slutet. Det föll visst bort liksom att Finisterreakvariet hade ett jättestort akvarium nere i berget där man kunde se massor av fiskar från havet utanför simma omkring. Man kunde gå runt som inne i akvariet och se fiskarna underifrån och från sidan simma i en stor cirkel. Kul både för barn och seniorer.

    SvaraRadera